Inkomstbasbelopp

Vad är ett inkomstbasbelopp?

Inkomstbasbeloppet är ett årligt fastställt belopp som används inom det svenska pensionssystemet och andra beräkningar inom socialförsäkringen. För att beräkningarna inom exempelvis pensionen ska vara rättvisa och hänga med den ekonomiska utvecklingen, framförallt utveckling av inkomster, används inkomstbasbeloppet. Annars riskerar pensionen att släpa efter, vilket kan få stora ekonomiska konsekvenser för många individer.

Inkomstbasbelopp 2024

Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet för inkomståret 2024 till 76 200 kronor. Det är Pensionsmyndighetens ansvar att räkna ut det nya inkomstbasbeloppet och redovisa detta till regeringen senast den 31 oktober året innan det nya beloppet kommer att gälla.

2024 års inkomstbasbelopp är en ökning med 1 900 kronor från inkomstbasbeloppet 2023 som var 74 300 kronor.

Vad används inkomstbasbeloppet till?

Inkomstbasbeloppet ligger till grund för olika belopp och gränser inom bland annat pensionssystemet och för gränsbelopp för utdelning i fåmansbolag.

7,5 ibb - högsta möjliga pensionsgrundande inkomst

Om du tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp, för inkomståret 2024 motsvarar det 571 500 kr, så maximerar du löneunderlaget för din allmänna pension. Även om en person skulle tjäna dubbelt så mycket kommer ni båda få lika stor allmän pension baserat på er inkomst. Den pensionsgrundande inkomsten förkortas ofta som PGI.

Schablonbelopp för utdelning i fåmansföretag

I mindre aktiebolag (fåmansbolag) finns det möjlighet att ta ut en del av företagets vinst i form av utdelning. Det finns två olika regler som bestämmer hur mycket pengar du kan ta ut i form av lågbeskattad utdelning. En av dessa regler, förenklingsregeln, består av ett schablonbelopp som baseras på inkomstbasbeloppet.

Gränsbeloppet för utdelning enligt förenklingsregeln motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp. För inkomståret 2024 motsvarar det 204 325 kronor.

Inkomstbasbelopp, prisbasbelopp och basbelopp - vad är skillnaden?

Det är lätt att förväxla termer som inkluderar basbelopp, men det är viktigt att känna till skillnaderna. Inkomstbasbeloppet är alltså ett belopp som utgår från inkomstutvecklingen och som används för att beräkna gränser inom pensionssystemet.

Prisbasbeloppet har samma funktion som inkomstbasbeloppet, men används för att beräkna andra gränser och belopp, bland annat grundavdraget, sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och traktamente.

Innan 1999 kallades prisbasbeloppet endast för basbeloppet, då fanns heller inte inkomstbasbeloppet, vilket minskade risken att blanda ihop termerna. Idag används ibland basbelopp som ett samlingsnamn för inkomstbasbeloppet och prisbasbeloppet, eller så åsyftas prisbasbeloppet. Det finns alltså inget eget belopp som heter basbeloppet.

Hur beräknas inkomstbasbeloppet?

Det är Pensionsmyndigheten som är ansvariga för att beräkna inkomstbasbeloppet. Deras beräkning utgår från ett bastal som är 43 313 kr (detta var inkomstbasbeloppet 2005). Den andra delen i ekvationen baseras på kvoten för inkomstindexet från 2005 till det år inkomstbasbeloppet ska räknas ut för. Den här kvoten räknas fram genom att dividera 2005 års inkomstindex med kommande års inkomstindex. Denna kvot multipliceras sedan med bastalet, och fram får vi ett nytt inkomstbasbelopp.

För att räkna ut inkomstbasbeloppet behöver vi känna till följande siffror:
Bastal: 43 313 kr
Inkomstindex 2005: 118,41
Inkomstindex 2024: 208,41

Inkomstbasbeloppet 2024 räknas då ut enligt följande:
43 313 x (208,41 / 118,41) = 413 313 x 1,76 = 76 230,9

Inkomstbasbeloppet avrundas alltid till närmaste hundratal, vilket betyder att inkomstbasbeloppet för 2024 blir 76 200 kr.

Inkomstbasbelopp historik

I tabellen nedan kan du se en historisk översikt över inkomstbasbeloppet de senaste åren.